Kommunikation, Tydlighet och Struktur.

Dessa tre ord är ett måste för att jag ska fungera. Något som sägs ofta att det finns, men glöms allt för ofta bort. Jag har ett enormt behov av att kommunicera med människor. Att ge och få ta emot erfarenheter, historier och ibland bara ordbajsa om ingenting vettigt. När det däremot gäller saker som ska göras där det krävs en prestation av mig eller någon annan måste det finnas kommunikation, tydlighet och struktur.

När jag började på gymnasiet blev allting väldigt rörigt. Ena läraren sa en sak, rektorerna en annan, mentorerna en tredje och i mitten stod man med en dumstrrut på hvudet. Det fanns ingen kommunikation någonstans.

Alla gick om varandra. Ingenting stämde. Frustrationen växte, och till slut exploderade jag. Jag blev så förbannad att jag höll på att gå sönder. Jag blev inte bara förbannad för att ingenting stämde, utan jag var så enormt frustrerad. Jag förstod ingenting, men det fungerade under första året eftersom att allting var nytt. Men i tvåan fungerar det inte. Under andra året var jag bara irriterad på att ingenting fungerade vilket gjorde att det mesta var kaosartat och allting gick ut över mina närmsta. I trean bestämde jag mig för att ändra inritktning. Jag lärde mig, genom Kristian Gidlund, som inspiretat mig mycket, hur viktigt det faktiskt är att prata med varandra.. Att lösa de problem som finns genom att kommunicera.
Det finns inga andra sätt att lösa ett problem på ett hållbart sätt. Sagt och gjort, under trean har jag blivit sjukt bra på att kommunicera med lärarna, ställt dem mot väggen. Frågat vad det verkligen menar, tryckt på med att de måste vara tydliga och det har gett resultat. Jag är mindre frustrerad, lärarna har blivit tydligare och det mesta går faktiskt att resonera om.

Kommunikation, Struktur och Tydlighet

Allmänt Kommentera
                                   
                                                    Kommunikation, Tydlighet och Struktur.

Dessa tre ord är ett måste för att jag ska fungera. Något som sägs ofta att det finns, men glöms allt för ofta bort. Jag har ett enormt behov av att kommunicera med människor. Att ge och få ta emot erfarenheter, historier och ibland bara ordbajsa om ingenting vettigt. När det däremot gäller saker som ska göras där det krävs en prestation av mig eller någon annan måste det finnas kommunikation, tydlighet och struktur.

När jag började på gymnasiet blev allting väldigt rörigt. Ena läraren sa en sak, rektorerna en annan, mentorerna en tredje och i mitten stod man med en dumstrrut på hvudet. Det fanns ingen kommunikation någonstans.

Alla gick om varandra. Ingenting stämde. Frustrationen växte, och till slut exploderade jag. Jag blev så förbannad att jag höll på att gå sönder. Jag blev inte bara förbannad för att ingenting stämde, utan jag var så enormt frustrerad. Jag förstod ingenting, men det fungerade under första året eftersom att allting var nytt. Men i tvåan fungerar det inte. Under andra året var jag bara irriterad på att ingenting fungerade vilket gjorde att det mesta var kaosartat och allting gick ut över mina närmsta. I trean bestämde jag mig för att ändra inritktning. Jag lärde mig, genom Kristian Gidlund, som inspiretat mig mycket, hur viktigt det faktiskt är att prata med varandra.. Att lösa de problem som finns genom att kommunicera.
Det finns inga andra sätt att lösa ett problem på ett hållbart sätt. Sagt och gjort, under trean har jag blivit sjukt bra på att kommunicera med lärarna, ställt dem mot väggen. Frågat vad det verkligen menar, tryckt på med att de måste vara tydliga och det har gett resultat. Jag är mindre frustrerad, lärarna har blivit tydligare och det mesta går faktiskt att resonera om.

 
Daggen ligger tunnt på marken. Dimman är påväg att lätta.  Fukten är påtaglig. Jag och hästen är nästan ensamma ute. Vi möter endast några lastbilar och morgonpigga hundägare. Hovarna ljuder i en rytmisk takt mot asfalten, manen är lite vitare än vanligt och allting runt omkring är tyst. Behagligt tyst. 
 
På ena åkern står tre rådjur och på den andra åkern håller en räv på att gotta sig med en kanin som dagens frukost. Allting är så tyst, så fridfullt, så underbart. Kanske var det ödet, eller bara otur att kaninen var på fel plats vid fel tillfälle, eller om det var ödet. Oavsett vad det var så slutade livet för den stackaren snabbt och skoningslöst.
 
 
Just dessa tidiga morgonar försår jag att livet är vackert. Jag blir inte ens förbannad. Jag går inte, som i vanliga fall, från 0 till 100 på en bråkdels sekund. Där alla de som råkar stå ivägen när jag är förbannad får sig en verbal omgång. Obehagligt snabbt går det, men jag skulle aldrig bli fysisk, något som är skönt i alla fall. Det finns ingen anledning att stressa upp sig dagar som denna. Jag är lugn och samlad. Njuter av det vackra ögonblicket, ser naturens spelregler. ''Survival of the fittest'', starkast överlever, vilket egentligen borde vara  ''bäst anpassad överlever''. Kaninen var inte anpassad för att komma undan.  Tänk om den vore lite snabbare eller lite mer taktisk. Då hade den kanske klarat sig. 

 

Ödet eller bara ren otur?

Allmänt Kommentera
 
Daggen ligger tunnt på marken. Dimman är påväg att lätta.  Fukten är påtaglig. Jag och hästen är nästan ensamma ute. Vi möter endast några lastbilar och morgonpigga hundägare. Hovarna ljuder i en rytmisk takt mot asfalten, manen är lite vitare än vanligt och allting runt omkring är tyst. Behagligt tyst. 
 
På ena åkern står tre rådjur och på den andra åkern håller en räv på att gotta sig med en kanin som dagens frukost. Allting är så tyst, så fridfullt, så underbart. Kanske var det ödet, eller bara otur att kaninen var på fel plats vid fel tillfälle, eller om det var ödet. Oavsett vad det var så slutade livet för den stackaren snabbt och skoningslöst.
 
 
Just dessa tidiga morgonar försår jag att livet är vackert. Jag blir inte ens förbannad. Jag går inte, som i vanliga fall, från 0 till 100 på en bråkdels sekund. Där alla de som råkar stå ivägen när jag är förbannad får sig en verbal omgång. Obehagligt snabbt går det, men jag skulle aldrig bli fysisk, något som är skönt i alla fall. Det finns ingen anledning att stressa upp sig dagar som denna. Jag är lugn och samlad. Njuter av det vackra ögonblicket, ser naturens spelregler. ''Survival of the fittest'', starkast överlever, vilket egentligen borde vara  ''bäst anpassad överlever''. Kaninen var inte anpassad för att komma undan.  Tänk om den vore lite snabbare eller lite mer taktisk. Då hade den kanske klarat sig. 

 
Beatrrice Halby.
 
Du har kommit långt, men har en lång bit kvar att gå. 


En påminnelse

Allmänt Kommentera
Beatrrice Halby.
 
Du har kommit långt, men har en lång bit kvar att gå.